De stora indexhöjningar som gjordes under åren med hög inflation och som ökade arbetspensionerna kraftigt hör till det förflutna.
Enligt Skattebetalarna hotar detta pensionärernas köpkraft, som nu påverkas av förändringar i beskattningen samt inflationens utveckling.
Pensionernas skatteprocenter förblir i huvudsak oförändrade i år, men för pensionstagare med höga inkomster skärps beskattningen.
Den prognostiserade svaga ökningen av inflationen prövar också pensionärernas köpkraft. Om priserna stiger som förutspått i år, försvagas köpkraften eller förblir ungefär oförändrad.
Skattebetalarna hänvisar i sitt pressmeddelande till finansministeriets prognos från december om en inflation på 1,2 procent i år.
Pensionernas indexhöjningar baserar sig till stor del på utvecklingen av konsumentpriserna.
Eftersom priserna ifjol steg endast lite jämfört med året innan, är även pensionernas indexhöjningar måttliga, det vill säga under en procent.
År 2023 var höjningen av arbetspensionsindexet nästan sju procent. Orsaken var en inflationstopp.
Enligt Skattebetalarna drabbas pensionernas köpkraft nu relativt sett mest i genomgångens högsta och lägsta inkomstnivåer.
Den köpkraft som den högst avlönade pensionstagaren har försvagas inte bara på grund av att inflationen överstiger indexhöjningarna, utan också till följd av en stramare beskattning.
Köpkraften för den som får garantipension försämras relativt sett mer än för många som får arbetspension, eftersom indexhöjningen för FPA:s pensioner är mindre än indexhöjningen för arbetspensionerna. Dessutom lindras inte beskattningen av garantipensionen alls.
Köpkraften för den näst största pensionen i genomgången förblir i praktiken oförändrad, då indexjusteringen och den lilla skattelättnaden precis överstiger prisökningen.
Du hittar en utförlig redovisning av hur pensionerna påverkas på Skattebetalarnas centralförbunds hemsida (texten är på finska).