Arbetspensionerna påverkas av två index, arbetspensionsindexet och lönekoefficienten. Syftet med arbetspensionsindexet är att löpande pensioner bevarar sin köpkraft. Lönekoefficienten påverkar däremot nya pensioner: med den uppräknas de inkomster som den blivande pensionären haft under sin tid i arbetet till nivån för det år då pensionen börjar.
För närvarande uppskattar Pensionsskyddscentralen att arbetspensionsindex i januari höjs mindre än lönekoefficienten. Därför får den den som går i arbetspension år 2026 sannolikt en lite större indexhöjning än en person som går i arbetspension i år. Effekten är liknande också i fråga om partiell ålderspension.
– Utifrån konjunkturprognosen verkar arbetspensionsindex höjas mec ca 0,9 procent och lönekoefficienten med 2,3 procent nästa år, säger nationalekonomen Timopekka Hakola.
De årliga indexändringarna har varierat mycket under det här århundradet. Den minsta höjningen av arbetspensionerna såg vi år 2021, när arbetspensionsindex steg med ca en halv procent. Några år senare var ändringen av arbetspensionsindex nästan sju procent.
– Den viktigaste inflationsdämpande faktorn i år har varit sänkningen av räntorna på bostadslån och konsumtionskrediter, och dessutom prissänkningen på energi, dvs. el och bränsle, från i fjol.
Inflationstoppen för ett par år sedan var ett rätt exceptionellt fenomen. Men dess effekt känns fortfarande, när man studerar arbetspensionsindexens genomsnittliga utveckling.
– I genomsnitt har löpande pensioner höjts med nästa tre procent per år under det här årtiondet, påpekar Hakola.